Bostadsletande , let go

20140303-101005.jpg

20140303-101029.jpg

20140303-101133.jpg

20140303-101154.jpg

20140303-101217.jpg

20140303-101250.jpg

20140303-101310.jpg

20140303-101333.jpg

20140303-101345.jpg

20140303-101400.jpg

 

Let go, det är nog det mantrat jag får affirmera nästkommande månader. Det är både spännande ,roligt intressant,utmanande men också väldigt läskigt att leta ny bostad i ett nytt land. Speciellt för mig som älskar mitt hus jag bor i här och är en person som tycker att mitt hem är min borg.

Jag tror att vi i Sverige kan vara väldigt stolta med hur vi bor, hur vi bygger våra boenden och vilka material vi använder. Svenskar är också väldigt duktiga på inredning och har god smak. Det kan ju beror på att vi här upp i norden hellre bjuder hem gäster, visar upp våra hem och njuter av ett vackert,mysigt boende , än att träffas ute på lokal som är mer vanligt ute i Europa.

För oss är det viktigt hur våra hem ser ut, nästan lite som en statussymbol kanske. Och vi följer inredningstrender, tittar på inredningsprogram på tv och läser inredningsbloggar på nätet.

 Tidig fredagmorgon flög vi ner till Luxemburg. Vi skulle både titta på bostäder och besöka ISL- internationella skolan.

Vi blev hämtade av Nirma som jobbar på en relocationfirma. Det är en firma som på plats hjälper nyinkomna med allt praktiskt både före och när man flytta ner, tex att skriva in sig i det nya landet, byta bank, vårdcentral,tandläkare ,läkare,telefonabonnemang,m.m. De hjälper oxå till med att hitta bostadsobjekt, kontaktar mäklare så man kan komma och titta m.m. så det är guld värt att få hjälp av dem

 Flygplatsen ligger väldigt nära så på 10 minuter var vi inne i stan och vid första husobjektet.

Ett sort detached house- typ radhus fast gigantiskt på en lugn mysig gata.

Byggt -89 , och det var det kan man säga. Marmorgolv och 80-tals kök.

Sökandet gick vidare , totalt tvärtom- Ett detached House fast modernt, från 2003. i 4 våningar med liten trädgård och 2 terasser. Först blev jag bländad av de blanka marmorgolven och spegelgarderoberna men sen blev jag fascinerad av ljusinsläppen, stora fönster, öppet mellan våningar och att det fanns garderober och badrum i varje sovrum . Längst upp fanns ett rum med ett loft, perfekt tonårsrum.Så kom jag in i köket och blev deprimerad. Rosa kakel, rutigt golv i beige/brunt, ljusgula väggar. Dock var skåp,maskiner m.m nytt i en ljusgrå design . ja vad säger man?

Vi drog vidare till ett gammalt genuint Townhouse med bästa läge på en av paradgatorna. Ett Townhouse är som ett gammalt engelskt radhus i 3-4 våningar, ganska smalt men väldigt charmigt. Detta var jättefint, stora badrum , nyrenoverde riktiga trägolv och en inred vind med synliga takbjälkar. Men inga garderober, nånstans …..

Även här var köket en chock. Nya skåp , vita med jättesnygga ekbänkskivor , till det hade man behållit det gamla kaklet från -60 talet som även var upp kaklat på två väggar till. Ingen plats för köksbord

Praktiska saker då . Det finns väldigt sällan  något stort kylskåp, och frys är oftast bara ett litet fack i kylskåpet. Tvättmaskin,torktumlare finns inte , det får du skaffa själv och sätta in och i de gamla husen finns det nere i källaren nåt gammalt utrymme för det. Köken är oftast bara ett arbetsrum utan sittyta.

 Garderober är inte alls vanligt, det får man oxå skaffa själv och sätta in vilket innebär att sovrummet blir mindre.

Det blev några till Townhouse som vi tittade på , jättecharmiga och fräscha , personliga och mysiga. De flesta har som en liten bakgård, nån med liten gräsplätt till och med. Vi vill egentligen inte ha trädgård utan helst bara terass, så man kan sitta ute men slippa trädgårdsarbetet. Så de här små bakgårdarna är ju perfekta .

Det finns penthouse oxå. Lägenhet som ligger längst upp i ett hus och oftast med hiss som går ända upp i lägenheten. Låter ju nästan som i en Hollywoodfilm. Och kommer vem som helst in i min hall då ??      

  Tänk vad man är van vid hur vi har det här i Sverige, vår standard, våra kök, tvättstugan m.m och det är lite det jag menar med Let Go- nu blir det annorlunda , nu får jag tänka om .I luxemburg prioriterar man andra saker. Att inte ha stor frys innebär att man får handla nästan varje dag istället, bra eller dåligt ?

Att bo i lägenhet , radhus eller hus, ja det beror helt på utbudet, tur eller inte .

Det jag vet är att det inte blir som här hemma och det ser jag framemot , faktiskt.

Att få skapa ett nytt hem, ändra stil helt kanske, väldigt modernt eller är jag trygg med vad jag har.

Det gick i alla fall bra på skolan, Kasper gjorde 2 tests, engelska och matte och blev intervjuad, nu ska det bestämmas och det blir en väntan i 1 månad till .

Jag har hittat en yogastudio som ser jättefin ut – Yogaloft- så nästa gång ska jag boka in mig på en klass och prova på .

Så tills vidare  sitter jag på nätet varje dag och kollar lediga objekt och affirmerar mitt mantra : Let Go.

Jag är ingen hejare på IT

20140227-140040.jpg

Klart jag vill, men kan inte riktigt sätta mig in som jag borde.

Det här med IT, som tex när man har en blogg,som den här, då vill man ju kunna snabbt och enkelt lägga om layouten om man känner för det, lägga upp bilder från telefonen utan att behöva först ladda in bilderna på disken och sen hämta dem hit och sitta och vänta i evigheter.

Jag vill ju bara skriva .

Inte behöva göra olika inställningar, hämta , ladda ner och greja.

Så jag bokade träff med underbara Annelie, som oxå bloggar och har koll på det här med IT.

Jag visade henne en ny layout som jag ville ha och så försökte vi lägga in den,

icke sa Nicke. Så lätt gick det inte. 

Vi fick göra en ny blogg…… så nu har jag 2 st . Haha.  återkommer om den vid senare tillfälle.

Nåja , den här nya bloggen tänkte vi då kunde vara som en test så vi började fixa med inställningar och skriva in olika rubriker , sidor m.m

Annelie är ju en fena på detta så jag lutade mig glatt tillbaka och lät henne göra jobbet.kikade förståss för att lära mig lite oxå.

 Absolut inget funkade som vi ville. Allt var på engelska , trots att vi bytte språk, rubrikerna kom aldrig på plats. Kategorierna kom aldrig upp , plötsligt blev hälften på svenska men fortfarande inga rubriker.

Men en jäkla snygg layout.

VAd gjorde vi……jo gapflabbade. Vi hade kunnat bli grymt irriterade, griniga och ångestladdade men tack och lov, det blev vi inte . Kanske det berodde på att detta inte är livsviktigt kanske, att det bara handlar om att vidga sitt intresse i den här nya världen som kallas IT och sen gå vidare.

Jag tror det, tills dess så pluggar Annelie på hos sig och jag förlitar mig glatt och helt  på henne . tills nästa träff vi kommer att ha i IT-världen .

Jag lärde mig faktiskt något nytt, och som oxå funkade……jag kan börja med mitt inlägg från ipaden och lägga upp bilder jag vill ha direkt och sen gå vidare och fortsätta från min dator, och jag har lärt mig vad etiketter är   🙂    inte illa ….

 

 

 

 

 

Att Flytta

 Helenas iPhone bilder 3113

Det känns egentligen ganska enkelt när man först tänker på det.

Det är väl bara att göra en adressändring, hyra ut huset,hitta ny bostad, söka in på ny skola för Kasper, boka flyttfirma och sen är man klar.

Eller Hur !!!!! Not !!!!

En logistiknörd som jag klarar ju verkligen inte av att inte kunna sköta logistiken fullt ut.

Att söka till ISL- internationella skolan i Luxemburg var ju inte självklart färdigt bara för att han går åk 7 i Göteborg på Internationella skolan. Nej då, då ska man göra om hela proceduren med betyg från de sista 3 åren + de nya för iår, vaccinationspapper, sjukdomshistoria, personliga brev från engelska och matteläraren på nuvarande skola samt från en administratör. Skickat och klart , lång väntan sen meddelande om att: välkomna ner till Luxemburg den 28/2 för intervju och test.  Efter det blir det väntan igen och sen , förhoppningsvis får vi besked i början på April om han är intagen eller ej.

Tänk om han inte kommer in ? VAd gör man då ? Varför skulle han inte komma ? Jag måste ha en plan B och vad ska det vara för plan då, det finns ju andra skolor som tex Europeiska skolan men då har alla EU-anställda förtur och det är kö.

Jag får helt enkelt hålla tummarna på att det löser sig. Han kommer in.

Boendet då.

Vi kommer att hyra ut vårt hus här i Sverige, till vem ? Lätt tänkte jag , ringde en Relocationfirma i Göteborg och fick svar : NJAAA åt det hållet norr om Göteborg vill man inte bo då det kan bli svårt att hitta nån som vill hyra, men ring igen 3 månader innan ni drar. 3 månader  !!!! jag måste ha koll och planera nu …. Så jag satte in en liten kryptisk annons i lokaltidningen och jösses vad jag blev nedringd.HUr många som helst som ville bo norr om Göteborg . Nu kom vi till nästa problem , vem väljer man ? Jag sorterade lite utifrån min magkänsla och landade på 3 ljuvliga familjer . Jättesvårt , så jag bad om betänketid.

Samtidigt letar jag bostad i Luxemburg och de växer inte på träd med objekt kan jag lova. Och lite krav har man. Här hemma bor jag i ett ganska stort hus och är van med det och tycker om det. I luxemburg blir det stadsboende i form av Penthouse, våning eller townhouse. Tydligen gillar folk att bo i Luxemburg för inga flyttar där ifrån så det finns verkligen väldigt lite att välja mellan.

Plötsligt fick vi nys om en lägenhet som skulle kunna bli ledig, och jag fick möjlighet att åka ner över dagen för att titta om det var intressant.

Tyvärr var den lite för liten men området var super och jag fick möjlighet att åka runt i kvarteren och kolla in olika gator och känna på känslan . Den kändes bra, kvarteren var mysiga med små lokala butiker ,resturanger , blomsteraffärer,bagerier,slaktare, gångavstånd till skolan . PLötsligt hittade jag till en gata som jag sett på en mäklarsite som hyr ut  bostäder. Tidigare hade jag spanat in ett townhouse där som såg jättemysigt ut. Och nu stod jag framför det. Det var ännu finare i verkligheten ,3 våningar , brungrått med burspråk och svarta snickerier, lummig liten bakgård med stor altan. Genom fönstret såg jag en hantverkare som höll på inne i huset så jag knackade på. Jag pratar inte franska och han pratade inte engelska men på något sätt kom jag in och fick gå runt och titta. Det totalrenoverades och kommer att bli fantastiskt. Jag blev lyrisk. Entreplan var hall,bibliotek,matsal,kök och vardagsrum, Vån 1 stort sovrum med ännu större walkin closet och med ännu större badrum …..Vån 2 , 3 stora sovrum och sep bad/dusch och ytterligare en toa. Källarplan bastu,dusch, vinkällare,förråd,extra rum ,garage.  Och allt  splitter nytt renoverat !!!!.

När jag kom hem kastade jag mig över datorn och mailade mäklaren om huset . Svar: det är reserverat till en kund.   Jaha , luften gick ur mig .

Men det är lite så det är. Ena dagen kan man hitta objekt som ser kanon ut, då är de bokade eller redan uthyrda , sen hittar du ingenting på flera veckor.

Vi har bestämt oss för att verkligen rensa och slänga innan vi flyttar. Så nu har logistiknörden kommit fram till att vi tar ett rum i taget, rensar, slänger, ger bort allt som vi inte vill ha med oss. Det som sen är kvar är alltså det som ska med till Luxemburg. Jag vill inte ha ett förråd någonstans där man magasinerar saker som man just nu tror att man vill ha nån gång och sen måste man om några år tömma och slänga det oxå.

Nu är jag verkligen inne på att slänga ut, rensa ut , bort med det gamla och se fram åt nya äventyr.

Sen kommer vi till allt som måste sägas upp, och när passar det att man gör det  så man inte säger upp telefonerna och plötsligt inser att vi inte har några andra och inte kan kommunicer alls. Det ska sägas upp elabonnemang,vatten,försäkringar ska ändras,försäkringskassan ska anmälas till, tidningar sägs upp, Den logistiken är ju underbar.

Så jag tror att jag får känna mig lite grann som Pippi Långstrump, att jag är ute på ett äventyr hela tiden. Och ha roligt . Att inte hetsa upp mig för att försöka tajma in allt så att det flyter , för det kommer det inte att göra. Jag får helt enkelt…..

 Go with Flow

 Helenas iPhone bilder 3110

Andrum

Helenas iPhone bilder 2101 Helenas iPhone bilder 904 Helenas iPhone bilder 496 Helenas iPhone bilder 2104 Copy (2) of Copy of Helenas iPhone bilder 289 Helenas iPhone bilder 2129 Helenas iPhone bilder 101 Copy (2) of Helenas iPhone bilder 613Helenas iPhone bilder 2101

Andrum – Yoga studio och mitt livsverk.

Under många år hyrde jag in mig i tillfälliga lokaler. Det var väldigt svårt att hitta rätt lokal, de växer inte på träd kan man säga. Jag behövde ju omklädningsrum,dusch/toalett, behandlingsrum och en större sal för yoga.

Men 2006 kom tillfället, en lokal mitt i Älvängen, 250 kvm med allt jag behövde.på andra våningen, klockrent och ett Andrum började skapas.

Jag har alltid gått igång på vackra miljöer och är väldigt inspirerad av alla mina resor till Asien så det var viktigt för mig att skapa en miljö som skulle få människor att stanna upp, landa, mysa i och känna välbehag. Jag älskar att åka runt på olika spa och blir ofta helt betagen av deras inredning , men det kostar oxå och den budgeten hade inte jag.

Så med små medel och lite fantasi och mycket övervikt från thailandresor skapades ett Andrum.Mörkbrunt och vitt med orange och grönt som accentfärg och sen har alla andra färger kommit till i form av kuddar och sittpuffar.

Massor med levande ljus, lugn skön musik och goa dofter. Och Andrum var igång.

Sakta men säkert började kunderna hitta hit. när de klev över tröskeln blev de överraskade av miljön,dofterna och lugnet. Här ville de stanna, och då visste jag att jag hade hittat rätt – Ett Andrum.

Yogaklasserna började fyllas, termin efter termin kom nya yogisar att hitta hit och idag har jag ca 150 underbara yogisar / vecka som gärna kommer hit en stund innan för att sjunka ner i soffan, ta lite te, landa , slappna av.

När jag ser hur de njuter av att vara här blir jag så glad i hjärtat- och tacksam. Att få dela med mig av min känsla , mina tankar och ideer, min upplevelse av miljö och känsla och se att andra mår gott av det – det är kärlek och glädje.

Att sen få förmånen att lära ut yoga till dessa underbara och att vara med på deras resa och utveckling på mattan är helt magiskt.

Och detta ska jag nu lämna !!!!

Hur tacklar man det ? Det tar tid kan jag säga, i över ett år har jag gått och bearbetat mig själv, I höstas gick jag ut officiellt med nyheten till mina kunder. Många blev ledsna, oroliga,. -Var ska jag yoga nånstans? -Jag som precis hittat hit ? VAd händer nu? Men jag vill ju bara ha dig Helena ?

Oj så dåligt samvete jag fick, men inte bara det utan oxå en sorg över att lämna mitt livsverk, det som jag byggt upp och som jag älskar.

Så tankar hit och dit, kan jag fortsätta driva det från Luxemburg, kan jag köpa in andra yogalärare, framförallt – hittar jag andra bra yogalärare som kan fortsätta att förmedla samma känsla? Eller ska jag bara stänga, slå igen?

Andrum är den enda yogastudion i Ale så det vore ju jättedumt om den inte levde vidare så jag började kolla läget med andra yogalärare runt om.Slängde ut lite krokar.

Nu har jag fått lite napp. Och jag är den som tror att saker och ting sker av en mening, att människor möts för att de ska och att allt är möjligt.

Så mitt livsverk- mitt Andrum- kommer nog att få en fantastisk fortsättning , och inte bara fortsättning utan med ännu mer guldkant .

Och jag- jag måste lära mig att släppa taget och gå vidare mot mina nya äventyr.

Namaste

Helenas iPhone bilder 101

 

Best Friends

Helenas iPhone bilder 882

Igår fyllde min bästa vän år så jag tar tillfället i akt att berätta om vår vänskap, vår relation.

Att ha en kille som bästa vän är himmelrike, speciellt om vännen är gay, då finns det liksom inga konstigheter, det är ovillkorlig kärlek.

Jag och Claes träffades för 30 år sedan. Jag var med i Mölndalsrevyn sedan några år , först i baletten och sedan ensemblen. Detta året skulle vi få nya dansare och en av dem var Claes.

Vi klickade direkt. In kommer en av de snyggaste jag sett, gulligaste , snällaste och chamigaste. Och jag blev nog lite intresserad. Att han var gay tänkte varken han eller jag på . Eller rättare sagt, jag tänkte inte ens tanken och Claes förnekade sig själv.

Jag var 20 år och Claes var 16.

Vi hängde dag och natt , hade så himla roligt och passade för varandra som hand i en handske. Vi hade föreställningar 4 dagar i veckan och bara levde livet. Eftersom vi var de yngsta i Mölndalsrevyn fick vi göra många scener ihop bla stå och kyssas länge , länge i en romantisk scen. De ni,

Vi fortsatte att hänga , åkte till London i 2 veckor och partade , dansade,shoppade  och hade hur kul som helst.

Vi var lite som ett par, hånglade lite men inget mer. Jag tyckte nämligen att jag inte kunde dejta en 4 år yngre kille, det gick ju bara inte. Och Claes , ja det spelade ingen roll , vi hade det ju bra , vi var ju så bra kompisar ändå. Inom sig hade han strider att fightas mot, vem var han, vem ville han vara , kunde han ?

Åren gick, Claes flyttade till Stockholm. vi snackades i telefon och träffades så gott vi kunde , både i Stockholm och Göteborg. Även om det ibland tog lång tid mellan gångerna så var det som om ingen tid hade gått emellan när vi sågs.

Claes flyttade till Usa. Jag minns när han ringde ; Jag ha vunnit, Jag har vunnit –  Ett Green CArd !!!! FAntastiskt och så blev han kvar i Usa, New York. Vi tappade kontakten och åren gick.

Hela tiden så saknade jag Claes, saknade den närhet vi hade, den där självklara vänskapen, bandet och till slut var jag tvungen att hitta honom.

Det gjorde jag, och helt plötsligt kändes allt som förr. Vi mailade varandra fram och tillbaks. Claes bodde forfarande i New York , jobbade som PT och yogade- våra liv har följts åt på var sin sida av världen. Claes skulle komma till Sverige den sommaren och vi bokade träff. Det var 15 år sedan vi sågs.

Som vi pratade den eftermiddagen och kvällen …..

Vilken lycka, min bästa vän var tillbaka, vi hittade varandra och det mäktiga av allt var att vi verkligen var på samma spår. Med Yogan, livet, sättet att tänka.  Vi hade till och med gemensamma yogalärare fastän vi bodde i varsin världsdel. Mycket hade hänt oss som var lika , både på gott och ont och klicket var kvar .

Nu släpper vi varandra inte mer.

Det där med ovillkorlig kärlek, det är himmelskt. Jag brukar säga att jag har två män, Min man och Claes. Då flippar en del, vilket nog beror på att man inte förstår. Min man är min kärlek, mitt liv , mitt allt. Men min vänskap till Claes är oxå viktig. Att ha en bästis är jätteviktigt, man behöver det. Och oroa er inte. Min man och Claes är jättebundisar och trivs jättegott ihop.

MIn relation med Claes är så där ovillkorlig,vi gillar varandra hur vi än är. Vi köper varandras olikheter och likheter , vi diskuterar mycket, är inte alltid överens men respekterar varandra. Vi är oxå ärliga och raka och förstår varandra och känner på när den andra behöver lyftas eller bli peppad.

Ibland kan det plinga till i mobilen- en fin bild och text:  Längtar efter dig, du är världens bästa vän, love you – precis när jag behöver det mest.

Vi håller gärna om varandra, kramas , håller handen när vi ses just för att den närheten har inga krav, för vi är inte intresserade av varandra sexuellt, det finns inget spel mellan oss, kvinna-man, vi tycker helt enkelt bara väldigt mycket om varandra. Och vi är trygga med varandra.

Vi pratas vid nästan varje dag i telefon och nästan varje dag messar vi små meddelanden , eller skickar bilder m.m

Och så älskar vi yoga, och vi älskar att yoga ihop Vi älskar filosofi,  kan diskutera i evigheter om det.Så ofta jag kan åker jag till New York, bor hos Claes och har riktig kvalitets tid med min bästis. Då pratar vi nästan sönder varandra, ältar allt, skrattar , pimplar rödvin och yogar. Och så har jag tagit med mig Claes på mina yogaretreats till Thailand som co-teacher, vilken succe, denna snygga man med alla sköna kvinnor och med hans kunskap om functional training- kan inte bli bättre . Vi är ett gott team, kompletterar varandra , stöttar varandra och himmelrike att få arbeta tillsammans i härliga Thailand. Det kommer fortsättning på det 2015

Förra året fyllde Claes 45 – det firade vi ihop i Paris,

I år fyller jag 50 – de firar vi ihop i Thailand

 

Jag är så tacksam  och lycklig att få uppleva  och ha en sådan här vänskap

Ta hand om era vänner , det är bland det viktigaste du har

Love you Claes and Happy Birthday

Helenas iPhone bilder 2412 Helenas iPhone bilder 547Helenas iPhone bilder 545 Helenas iPhone bilder 2770 Helenas iPhone bilder 2767 Helenas iPhone bilder 2541 Copy of Helenas iPhone bilder 1068Helenas iPhone bilder 2547 Helenas iPhone bilder 2771

 

 

 

Det pyttelilla landet

Copy (2) of Helenas iPhone bilder 624Copy (2) of Helenas iPhone bilder 630Helenas iPhone bilder 559Copy (2) of Helenas iPhone bilder 589

Luxemburg.

Ca 500.000 invånare och inte större än Blekinge i, gränsar till Belgien,Frankrike och Tyskland. Staden, som ligger mer i södra delen heter oxå Luxemburg och som ni ser på bilderna ser det ut som en liten fantasi medeltidsstad. Jättevacker med torn och tinnar och man nästan förväntar sig en prinsessa i ett torn som hissar ner sin långa fläta så att prinsen kan klättra upp och kyssa henne.

Hit ska jag flytta . Till sommaren.

2014 blir ett spännande år och ett firandes år . Jag flyttar utomlands, jag fyller 50, jag och min man firar 20 år tillsammans och har 10 årig bröllopsdag.

Vad ska man börja.?

VArför flytta utomlands?.

 När jag var 14 flyttade jag och min familj utomlands, till Oman. Ett land man aldrig hört talas om, ett varmt land , ett arabiskt land. Min pappa som jobbade för Skanska fick hela tiden erbjudande om utomlandsjobb men tog mest de som låg i närheten, Norge, Danmark. Det var faktiskt jag och min mamma som pushade på att åka till något annorlunda. Så redan då var jag intresserad av att resa, upptäcka andra kulturer, göra något annorlunda.

Det var en fantastisk upplevelse som jag har haft med mig hela livet och jag har fortsatt att resa så mycket jag kan.

Jag minns när vi bodde i Oman att jag sa till min mamma: Jag ska oxå bo utomlands när jag blir vuxen och jag ska gifta mig med en som inte är svensk. Då var jag väl mer inne på nån amerikan , eller engelsman för att prata engelska, men jag gifte mig med en norrman 🙂

Och nu bär der iväg utomlands, bättre sent än aldrig.

Vi flyttar på grund av min mans jobb .

Till en början kändes det väldigt läskigt och jag var väl inte helt på banan. Jag har ju min egna verksamhet- Andrum- jag är ordförande i företagarföreningen, medlem i Ales Näringslivsråd och kände att allt rullade på bra.

Jag visste knappt var Luxemburg låg , än mindre hur det såg ut. Så vi åkte ner, med absolut inga förväntningar alls. Och blev väldigt positivt överraskade. En så charmig liten stad, men ändå väldigt internationell, mysiga stråk, brasserier,patisserier, fina boutiqer, ja allt fanns. Och så närheten till resten av Europa. 2 timmar med snabbtåget till Paris, 4 timmar med bil ner till alperna i Schweiz. Det kan man ju stå ut med.

 Vi har tack och lov haft ganska långt tid på oss att förbereda och vänja oss vid tanken att flytta. Jag har fått jobba med mig själv oerhört mycket .

Att släppa min verksamhet och mina uppdrag utan att själv välja har varit en utmaning och i början kändes det riktigt jobbigt. Här gör jag något viktigt, här har jag byggt upp och skapat Andrum, här känner folk mig , vet vem jag är , vad jag gör .

I Luxemburg vet ingen vem jag är, vad jag kan och jag måste börja om från början.

Jag som hemmafru – not – det är inte min grej , jag måste ha något att syssla med, känna mig behövd, göra något för andra.

Inga problem säger mina vänner , du kommer att starta upp något igen innan vi hinner blinka. Och det är min ambition,men det är oxå en stor utmaning, lite läskigt, nya regler, nytt språk ( yoga klass på franska har jag inte stor erfarenhet av).

Jag har haft tid på mig att landa i alla tankar, landa i mina känslor, bearbetat och kommit fram till:

Jag har inte bråttom med att starta upp något nytt. Till en början ska jag faktiskt njuta av att vara hemmafru, se till att min son har det bra med ny skola, inreda nytt hem, lära känna en ny stad, ett nytt land och framför allt, vara ledig varje kväll .

Sen ska jag träna mycket yoga själv. Har hittat en yogastudio som ser ljuvlig ut och verkar ha fantastiska yogalärare så det ska bli fantastiskt. Sen ska jag leta upp mysiga vingårdar eller sagoslott och börja planera ett första yoga retreat i Luxemburg.

För jag kommer inte att vara långt borta, 1.5 tim med flyg eller 12 timmar med bil .

2014 blir fantastiskt

Helenas iPhone bilder 129

 

Det blir som det blir

Helenas iPhone bilder 003

Idag är det Kasper dagen . Eller rättare sagt det är Kasper, Melker och Baltsar som har namnsdag – de 3 vise männen. Och min som heter Kasper . Så det fick bli bio.

100-ringen som klev ut genom fönstret och försvann.

Jag är väl en av de få som inte läst boken, vet inte ens om jag vågar erkänna det, men nu gör jag det. Jag har inte läst den. och jag var inte heller så sugen på att se filmen.

Men så sa min pappa: jag har läst boken och jag har sett filmen och filmen är nästan lika bra som boken. Bra bretyg för det brukar inte vara så när en bok blir film. Det brukar fattas väldigt mycket. i filmen att man nästan blir förbannad.

Men då så , då kan vi ses filmen.

Och den var jättebra, över all förväntan, rolig,härlig och ärlig. Många igenkännande , många sköna skratt. Men det som fastnade mest hos mig var mammans sista ord till pojken:

– Tänk inte så mycket, det blir vad det blir. Så är det bara.

I Anusarayogan som hämtar filosofin från Tantran har vi ett liknande sätt att tänka.

Anusara- Go with the Flow- Lite som att se världen som den är – inte som du tror att den är. Så här är det och  gör det bästa av situationen,

En gång pratade jag och en fd-kollega om detta, jag berättade lite om Tantrafilosofin , hur man kan tänka , se på världen osv. Han är deltidsbrandman och möte otäcka saker varje dag . Han kommer till platser ibland som han inte kan förberedas sig inför . Han lyssnade till mitt sätt att se på saker och ting ,så här är det, verkligheten vare sig den är bra eller dåligt, så här är det. Vad gör jag nu , vad kan jag göra , hur kan jag göra på bästa sätt .

Efter ett tag träffade jag honom igen och då berättade han att mycket hade ändrats sen sist.

Han var tacksam för vår pratstund, det hade fått honom att ändra sitt beteende inför varje larm. Nu när han kom fram till en olycksplats eller brand såg han det som det var, så här är det utan något filter. Det gjorde honom mer focuserad, mer snabbtänkt, problemlösare och han kunde göra sitt jobb mer effektivt.

Fantastiskt , att bara dela med sig ibland av sitt sätt att tänka och vara kan verkligen vara så givande för någon annan.

Vi vill ibland inte riktigt se hur det egentligen är. Men vem lurar vi? Bara oss själva.

Vi har alla varit förtvivlade när kärleken gjort slut, gått och hoppats på att han/hon egentligen antagligen inte ville göra slut utan att han/hon snart komme tillbaka och har ångrat sig. Tänk om vi bara direkt insåg- så här är det – det är slut. VAd kan jag göra nu åt situationen. Jag gråter lite, eller mycket. Svär över kärleken en stund men sen går jag vidare. Det låter väldigt enkelt så här skrivet men faktum är att våra tankar är så starka att vi kan tänka oss vidare. Med rätta tankar och med rätt inställning klarar vi allt.

Lite motsägelsefullt nu med att tänka sig stark när 100-åringens mamma sa : Tänk inte så mycket men gemensamt är att se det som det är och utgå därifrån.

Det kan bara bli bättre

 

Helenas iPhone bilder 342

– Bamboo-tatoo – (Kasper på thailändska ) –

 

2014- nya utmaningar

Helenas iPhone bilder 234

Jag har världens bästa jobb- yogalärare. Och jag känner  verkligen för det mesta, att jag inte arbetar utan får umgås med underbara intressanta människor och få dem att må bra , utvecklas och utmanas på mattan.

Jag brukar ha teman på mina yogaklasser . Det kan handla om precis vad som helst , men framförallt vill jag att det ska ge en tanke. En tanke som kan så ett frö och som kan fortsätta att skapa .

Tex att omge dig med god energi,umgås med människor som lyfter dig, gör dig glad,lycklig,tacksam. Som inspirerar dig, ger dig råd , lyssnar och kommenterar.

För när du gör det så har du minst lika mycket energi att ge tillbaka.

Det har hänt att några av mina elever har kommit efter några veckor och berättat att de har sagt upp bekanstskapen med flera av sina vänner pga av den tanken som började spira. Att de plötligt blivit medvetna om sin vänskap och att den inte gav någonting.Till en början är ju det skitläskigt när man inser att man har vänner som man inte riktigt känner något för , eller att man är helt slut efter att ha umgåtts i en timme.Det är då det är sant, det är då man måste göra någonting åt det.

Och det är i det läget man måste tänka på sig själv och inte på de andra. VAd mår jag bäst av? att behålla den här vänskapen som fullständigt dränerar mig och inte ger någonting , eller att avsluta , gå vidare och få tillbaka energin. Ett jobbigt beslut men ibland ett måste.

En vän är en som man kan hänga med, ge och ta energi, se bra och dåliga sidor, acceptera varandras olikheter , ställa upp för varandra och älska varandra ovillkorslöst.

Kanske det är bättre att ha några få av dessa diamanter än flera hundra zirkonstenar.

Så ibland blir mina teman på mina yogaklasser verklighet. Och jag älskar det.

Att kunna inspirera, driva på,utmana,stötta och ge är min källa till kraft.

2014 blir ett spännande år både på yogamattan , i min yogastudio Andrum, och utanför

OM SHANTI

20130618-161918.jpg

 

 

 

Länge sedan

20130828-165007.jpg

20130828-165026.jpg

20130828-165052.jpg

Vad tiden går. Plötsligt var man hemma igen, i Sverige, efter en månad i Thailand, semester, inga måsten, god mat, sol och värme.

Möttes av ett fantastiskt Sverige som badade i sol och värme och det har hållt i sig ända tills nu.

Och nu är slutet av Augusti.

Vardagen har börjat rulla in och är faktiskt väldigt välkommen, det känns som om jag är nöjd, klar med semester och ivrig att få sätta igång.

Förra veckan hade jag yogaläger.
Yoga varje dag mellan 18-20.
16 personer anmälde sig och så körde vi.

Helt otroliga yogisar som var totalt öppna för nya ideer, tuff träning, avancerade asanas i en otroligt varm yogasal.
I såna här stunder är man djupt tacksam att få arbeta med det man gör- att få möta så många olika människor,i olika stadier i livet, med olika bakgrunder och ändå hitta denna gemenskap som finns på mattan.

Jag har fått en tonåring i hemmet. Min älskade prins har fyllt 13 år. Wow, det var ju nyss han låg i min famn och snuttade.

Men jag gillar tonåringar.
De är liksom egna individer nu som vill klara sig själva.
Man kan diskutera på ett nytt sätt.
Man kan kompromissa.

Men så kommer vi till det där : Mamma , du kan väl låta mig ta lite ansvar.

Så lät det för några veckor sedan. Kasper ville åka till stan med några kompisar och gå på Liseberg
Själva, utan föräldrar.

Oj va jobbigt det var. Hela jag skrek nej inom mig.
Hur ska detta gå, åka pendeln in till stan, byta till spårvagn, rätt spårvagn, gå av vid rätt hållplats, och sen…..en hel dag på Liseberg,,,,,

Efter prat med likasinnad förälder bestämde vi oss.
OK, de får åka in själva och gå på Liseberg. Men då har vi regler:
Ni måste svara med en gång på sms från oss, Vi kommer in och hämtar på kvällen. Ingen pendel hem alltså.

Inte nog med det. Dagen innan tog vi med vår prins på en tur.
Vi åkte pendeln in till stan, visade hur man gör med biljetten, vidare till rätt spårvagn, hoppade på till Liseberg, klev av vid rätt hållplats och sen tillbaka hela vägen.

När vi kom hem gick jag in på Lisebergs hemsida och bokade åkpass och inträde, betalade och skrev ut ett kvitto.
Så lille prinsen inte skulle ha för stora pengar med sig till stan.

Hönsmamma eller omtänksam(misstänksam)

Det gick jättebra. De skötte sig exemplariskt, svarade på sms och hade jättekul.

Och plötsligt kom jag själv ihåg: Jag var oxå runt 13 när jag fick åka in till stan själv 🙂

Ja tiden går, ibland väldigt fort.
Ta vara på din dag, låt varje dag vara den enda dagen, njut av varje sekund, stanna upp, gör det du vill göra, skjut inte upp något, vänta inte.
Säg till den du älskar att du älskar idag, här nu.
Le åt vem som helst du möter.

Lev här och nu.

Namaste

Hemma

20130630-154847.jpg

Borta bra men hemma bäst.

Landade tryggt på svensk mark på fredagskvällen, löste ut oss från parkeringen- 1300:-/ 1 månad, helt ok
och styrde hemåt.
Satte nyckeln i dörren och klev in, allt var sig likt, åh vad skönt.
Förutom att det var skinande rent, nystädat, mat i kylen och en supervacker bukett sommarblommor på bordet.
Vi hade lånat ut huset till goda vänner under tiden och det var ljuvligt att komma tillbaka och se att huset hade blivit så väl omhändertaget. Tack Annelie och Conny.

Slängde in all tvätt i tvättstugan, sorterade och sen…..
kokade jag en kanna kaffe- Zoegas Black Velvet , Himmelskt.
Slog på tv:n tittade på svenska nyheter och sen repriser och till och med repriser var ok denna kväll.

Det slog mig vilken vanemänniska man är. vad man vill att saker ska vara som de är, att man längtar till sin egna säng, svenska tv-program, repriser, kaffe eller är det en slags trygghet att komma tillbaka till det man är van vid, trots att det är äventyr som fascinerar en.

Hela lördagen hade jag och tvättmaskinen date, och eftersom jag då hade shoppat en del så blev det en del att tvätta. Det är alltid gott att få tvättat saker man har köpt på marknader i 35 graders värme, hänga ut dem i det svenska friska sommarvädret och låta de torka och dofta som en sommaräng.

Lördagskvällen blev såklart räkor och lax.
Fisk och skaldjur är något jag inte äter i Thailand, de får liksom inte till det där med smaken, det smakar ingenting, så färska smögenräkor var inte fel.

Nu börjar jag riktigt längta till vardag, rutiner,yogaklasser,kunder,yogisar.
Att få möta er på Andrum och se er glöd, kraft och vilja på mattan.
Att få vara med om er utveckling både på mattan och utanför.

På tisdag är första Drop-in klassen på Andrum . kl. 18.-19.30

Tisdag är dagen som är dedikerad till Gudinnan Kali-
Kali är en hinduistisk gudinna som beskrivs som den aggressiva aspekten av Gudinnan Durga. Hon hjälper Durga i kampen mot de manliga demonerna. Kali är i mytologin ofta partner till Shiva, men är aldrig underordnad honom. I de klassiska bilden av Kali, dansar hon på Shiva, som ligger på marken. Hon har vissa likheter med Gudinnan Parvati , som också ses som maka till Shiva.
Kali är självständig och ofta aggressiv, men samtidigt ofta ömsint och kärleksfull.
En stark kvinna som beskyddár sina egna .

Det kan alltså blir hur spännande som helst.
Vi ses på Mattan .

Namaste