Andrum

Helenas iPhone bilder 2101 Helenas iPhone bilder 904 Helenas iPhone bilder 496 Helenas iPhone bilder 2104 Copy (2) of Copy of Helenas iPhone bilder 289 Helenas iPhone bilder 2129 Helenas iPhone bilder 101 Copy (2) of Helenas iPhone bilder 613Helenas iPhone bilder 2101

Andrum – Yoga studio och mitt livsverk.

Under många år hyrde jag in mig i tillfälliga lokaler. Det var väldigt svårt att hitta rätt lokal, de växer inte på träd kan man säga. Jag behövde ju omklädningsrum,dusch/toalett, behandlingsrum och en större sal för yoga.

Men 2006 kom tillfället, en lokal mitt i Älvängen, 250 kvm med allt jag behövde.på andra våningen, klockrent och ett Andrum började skapas.

Jag har alltid gått igång på vackra miljöer och är väldigt inspirerad av alla mina resor till Asien så det var viktigt för mig att skapa en miljö som skulle få människor att stanna upp, landa, mysa i och känna välbehag. Jag älskar att åka runt på olika spa och blir ofta helt betagen av deras inredning , men det kostar oxå och den budgeten hade inte jag.

Så med små medel och lite fantasi och mycket övervikt från thailandresor skapades ett Andrum.Mörkbrunt och vitt med orange och grönt som accentfärg och sen har alla andra färger kommit till i form av kuddar och sittpuffar.

Massor med levande ljus, lugn skön musik och goa dofter. Och Andrum var igång.

Sakta men säkert började kunderna hitta hit. när de klev över tröskeln blev de överraskade av miljön,dofterna och lugnet. Här ville de stanna, och då visste jag att jag hade hittat rätt – Ett Andrum.

Yogaklasserna började fyllas, termin efter termin kom nya yogisar att hitta hit och idag har jag ca 150 underbara yogisar / vecka som gärna kommer hit en stund innan för att sjunka ner i soffan, ta lite te, landa , slappna av.

När jag ser hur de njuter av att vara här blir jag så glad i hjärtat- och tacksam. Att få dela med mig av min känsla , mina tankar och ideer, min upplevelse av miljö och känsla och se att andra mår gott av det – det är kärlek och glädje.

Att sen få förmånen att lära ut yoga till dessa underbara och att vara med på deras resa och utveckling på mattan är helt magiskt.

Och detta ska jag nu lämna !!!!

Hur tacklar man det ? Det tar tid kan jag säga, i över ett år har jag gått och bearbetat mig själv, I höstas gick jag ut officiellt med nyheten till mina kunder. Många blev ledsna, oroliga,. -Var ska jag yoga nånstans? -Jag som precis hittat hit ? VAd händer nu? Men jag vill ju bara ha dig Helena ?

Oj så dåligt samvete jag fick, men inte bara det utan oxå en sorg över att lämna mitt livsverk, det som jag byggt upp och som jag älskar.

Så tankar hit och dit, kan jag fortsätta driva det från Luxemburg, kan jag köpa in andra yogalärare, framförallt – hittar jag andra bra yogalärare som kan fortsätta att förmedla samma känsla? Eller ska jag bara stänga, slå igen?

Andrum är den enda yogastudion i Ale så det vore ju jättedumt om den inte levde vidare så jag började kolla läget med andra yogalärare runt om.Slängde ut lite krokar.

Nu har jag fått lite napp. Och jag är den som tror att saker och ting sker av en mening, att människor möts för att de ska och att allt är möjligt.

Så mitt livsverk- mitt Andrum- kommer nog att få en fantastisk fortsättning , och inte bara fortsättning utan med ännu mer guldkant .

Och jag- jag måste lära mig att släppa taget och gå vidare mot mina nya äventyr.

Namaste

Helenas iPhone bilder 101

 

Best Friends

Helenas iPhone bilder 882

Igår fyllde min bästa vän år så jag tar tillfället i akt att berätta om vår vänskap, vår relation.

Att ha en kille som bästa vän är himmelrike, speciellt om vännen är gay, då finns det liksom inga konstigheter, det är ovillkorlig kärlek.

Jag och Claes träffades för 30 år sedan. Jag var med i Mölndalsrevyn sedan några år , först i baletten och sedan ensemblen. Detta året skulle vi få nya dansare och en av dem var Claes.

Vi klickade direkt. In kommer en av de snyggaste jag sett, gulligaste , snällaste och chamigaste. Och jag blev nog lite intresserad. Att han var gay tänkte varken han eller jag på . Eller rättare sagt, jag tänkte inte ens tanken och Claes förnekade sig själv.

Jag var 20 år och Claes var 16.

Vi hängde dag och natt , hade så himla roligt och passade för varandra som hand i en handske. Vi hade föreställningar 4 dagar i veckan och bara levde livet. Eftersom vi var de yngsta i Mölndalsrevyn fick vi göra många scener ihop bla stå och kyssas länge , länge i en romantisk scen. De ni,

Vi fortsatte att hänga , åkte till London i 2 veckor och partade , dansade,shoppade  och hade hur kul som helst.

Vi var lite som ett par, hånglade lite men inget mer. Jag tyckte nämligen att jag inte kunde dejta en 4 år yngre kille, det gick ju bara inte. Och Claes , ja det spelade ingen roll , vi hade det ju bra , vi var ju så bra kompisar ändå. Inom sig hade han strider att fightas mot, vem var han, vem ville han vara , kunde han ?

Åren gick, Claes flyttade till Stockholm. vi snackades i telefon och träffades så gott vi kunde , både i Stockholm och Göteborg. Även om det ibland tog lång tid mellan gångerna så var det som om ingen tid hade gått emellan när vi sågs.

Claes flyttade till Usa. Jag minns när han ringde ; Jag ha vunnit, Jag har vunnit –  Ett Green CArd !!!! FAntastiskt och så blev han kvar i Usa, New York. Vi tappade kontakten och åren gick.

Hela tiden så saknade jag Claes, saknade den närhet vi hade, den där självklara vänskapen, bandet och till slut var jag tvungen att hitta honom.

Det gjorde jag, och helt plötsligt kändes allt som förr. Vi mailade varandra fram och tillbaks. Claes bodde forfarande i New York , jobbade som PT och yogade- våra liv har följts åt på var sin sida av världen. Claes skulle komma till Sverige den sommaren och vi bokade träff. Det var 15 år sedan vi sågs.

Som vi pratade den eftermiddagen och kvällen …..

Vilken lycka, min bästa vän var tillbaka, vi hittade varandra och det mäktiga av allt var att vi verkligen var på samma spår. Med Yogan, livet, sättet att tänka.  Vi hade till och med gemensamma yogalärare fastän vi bodde i varsin världsdel. Mycket hade hänt oss som var lika , både på gott och ont och klicket var kvar .

Nu släpper vi varandra inte mer.

Det där med ovillkorlig kärlek, det är himmelskt. Jag brukar säga att jag har två män, Min man och Claes. Då flippar en del, vilket nog beror på att man inte förstår. Min man är min kärlek, mitt liv , mitt allt. Men min vänskap till Claes är oxå viktig. Att ha en bästis är jätteviktigt, man behöver det. Och oroa er inte. Min man och Claes är jättebundisar och trivs jättegott ihop.

MIn relation med Claes är så där ovillkorlig,vi gillar varandra hur vi än är. Vi köper varandras olikheter och likheter , vi diskuterar mycket, är inte alltid överens men respekterar varandra. Vi är oxå ärliga och raka och förstår varandra och känner på när den andra behöver lyftas eller bli peppad.

Ibland kan det plinga till i mobilen- en fin bild och text:  Längtar efter dig, du är världens bästa vän, love you – precis när jag behöver det mest.

Vi håller gärna om varandra, kramas , håller handen när vi ses just för att den närheten har inga krav, för vi är inte intresserade av varandra sexuellt, det finns inget spel mellan oss, kvinna-man, vi tycker helt enkelt bara väldigt mycket om varandra. Och vi är trygga med varandra.

Vi pratas vid nästan varje dag i telefon och nästan varje dag messar vi små meddelanden , eller skickar bilder m.m

Och så älskar vi yoga, och vi älskar att yoga ihop Vi älskar filosofi,  kan diskutera i evigheter om det.Så ofta jag kan åker jag till New York, bor hos Claes och har riktig kvalitets tid med min bästis. Då pratar vi nästan sönder varandra, ältar allt, skrattar , pimplar rödvin och yogar. Och så har jag tagit med mig Claes på mina yogaretreats till Thailand som co-teacher, vilken succe, denna snygga man med alla sköna kvinnor och med hans kunskap om functional training- kan inte bli bättre . Vi är ett gott team, kompletterar varandra , stöttar varandra och himmelrike att få arbeta tillsammans i härliga Thailand. Det kommer fortsättning på det 2015

Förra året fyllde Claes 45 – det firade vi ihop i Paris,

I år fyller jag 50 – de firar vi ihop i Thailand

 

Jag är så tacksam  och lycklig att få uppleva  och ha en sådan här vänskap

Ta hand om era vänner , det är bland det viktigaste du har

Love you Claes and Happy Birthday

Helenas iPhone bilder 2412 Helenas iPhone bilder 547Helenas iPhone bilder 545 Helenas iPhone bilder 2770 Helenas iPhone bilder 2767 Helenas iPhone bilder 2541 Copy of Helenas iPhone bilder 1068Helenas iPhone bilder 2547 Helenas iPhone bilder 2771

 

 

 

Det pyttelilla landet

Copy (2) of Helenas iPhone bilder 624Copy (2) of Helenas iPhone bilder 630Helenas iPhone bilder 559Copy (2) of Helenas iPhone bilder 589

Luxemburg.

Ca 500.000 invånare och inte större än Blekinge i, gränsar till Belgien,Frankrike och Tyskland. Staden, som ligger mer i södra delen heter oxå Luxemburg och som ni ser på bilderna ser det ut som en liten fantasi medeltidsstad. Jättevacker med torn och tinnar och man nästan förväntar sig en prinsessa i ett torn som hissar ner sin långa fläta så att prinsen kan klättra upp och kyssa henne.

Hit ska jag flytta . Till sommaren.

2014 blir ett spännande år och ett firandes år . Jag flyttar utomlands, jag fyller 50, jag och min man firar 20 år tillsammans och har 10 årig bröllopsdag.

Vad ska man börja.?

VArför flytta utomlands?.

 När jag var 14 flyttade jag och min familj utomlands, till Oman. Ett land man aldrig hört talas om, ett varmt land , ett arabiskt land. Min pappa som jobbade för Skanska fick hela tiden erbjudande om utomlandsjobb men tog mest de som låg i närheten, Norge, Danmark. Det var faktiskt jag och min mamma som pushade på att åka till något annorlunda. Så redan då var jag intresserad av att resa, upptäcka andra kulturer, göra något annorlunda.

Det var en fantastisk upplevelse som jag har haft med mig hela livet och jag har fortsatt att resa så mycket jag kan.

Jag minns när vi bodde i Oman att jag sa till min mamma: Jag ska oxå bo utomlands när jag blir vuxen och jag ska gifta mig med en som inte är svensk. Då var jag väl mer inne på nån amerikan , eller engelsman för att prata engelska, men jag gifte mig med en norrman 🙂

Och nu bär der iväg utomlands, bättre sent än aldrig.

Vi flyttar på grund av min mans jobb .

Till en början kändes det väldigt läskigt och jag var väl inte helt på banan. Jag har ju min egna verksamhet- Andrum- jag är ordförande i företagarföreningen, medlem i Ales Näringslivsråd och kände att allt rullade på bra.

Jag visste knappt var Luxemburg låg , än mindre hur det såg ut. Så vi åkte ner, med absolut inga förväntningar alls. Och blev väldigt positivt överraskade. En så charmig liten stad, men ändå väldigt internationell, mysiga stråk, brasserier,patisserier, fina boutiqer, ja allt fanns. Och så närheten till resten av Europa. 2 timmar med snabbtåget till Paris, 4 timmar med bil ner till alperna i Schweiz. Det kan man ju stå ut med.

 Vi har tack och lov haft ganska långt tid på oss att förbereda och vänja oss vid tanken att flytta. Jag har fått jobba med mig själv oerhört mycket .

Att släppa min verksamhet och mina uppdrag utan att själv välja har varit en utmaning och i början kändes det riktigt jobbigt. Här gör jag något viktigt, här har jag byggt upp och skapat Andrum, här känner folk mig , vet vem jag är , vad jag gör .

I Luxemburg vet ingen vem jag är, vad jag kan och jag måste börja om från början.

Jag som hemmafru – not – det är inte min grej , jag måste ha något att syssla med, känna mig behövd, göra något för andra.

Inga problem säger mina vänner , du kommer att starta upp något igen innan vi hinner blinka. Och det är min ambition,men det är oxå en stor utmaning, lite läskigt, nya regler, nytt språk ( yoga klass på franska har jag inte stor erfarenhet av).

Jag har haft tid på mig att landa i alla tankar, landa i mina känslor, bearbetat och kommit fram till:

Jag har inte bråttom med att starta upp något nytt. Till en början ska jag faktiskt njuta av att vara hemmafru, se till att min son har det bra med ny skola, inreda nytt hem, lära känna en ny stad, ett nytt land och framför allt, vara ledig varje kväll .

Sen ska jag träna mycket yoga själv. Har hittat en yogastudio som ser ljuvlig ut och verkar ha fantastiska yogalärare så det ska bli fantastiskt. Sen ska jag leta upp mysiga vingårdar eller sagoslott och börja planera ett första yoga retreat i Luxemburg.

För jag kommer inte att vara långt borta, 1.5 tim med flyg eller 12 timmar med bil .

2014 blir fantastiskt

Helenas iPhone bilder 129

 

Det blir som det blir

Helenas iPhone bilder 003

Idag är det Kasper dagen . Eller rättare sagt det är Kasper, Melker och Baltsar som har namnsdag – de 3 vise männen. Och min som heter Kasper . Så det fick bli bio.

100-ringen som klev ut genom fönstret och försvann.

Jag är väl en av de få som inte läst boken, vet inte ens om jag vågar erkänna det, men nu gör jag det. Jag har inte läst den. och jag var inte heller så sugen på att se filmen.

Men så sa min pappa: jag har läst boken och jag har sett filmen och filmen är nästan lika bra som boken. Bra bretyg för det brukar inte vara så när en bok blir film. Det brukar fattas väldigt mycket. i filmen att man nästan blir förbannad.

Men då så , då kan vi ses filmen.

Och den var jättebra, över all förväntan, rolig,härlig och ärlig. Många igenkännande , många sköna skratt. Men det som fastnade mest hos mig var mammans sista ord till pojken:

– Tänk inte så mycket, det blir vad det blir. Så är det bara.

I Anusarayogan som hämtar filosofin från Tantran har vi ett liknande sätt att tänka.

Anusara- Go with the Flow- Lite som att se världen som den är – inte som du tror att den är. Så här är det och  gör det bästa av situationen,

En gång pratade jag och en fd-kollega om detta, jag berättade lite om Tantrafilosofin , hur man kan tänka , se på världen osv. Han är deltidsbrandman och möte otäcka saker varje dag . Han kommer till platser ibland som han inte kan förberedas sig inför . Han lyssnade till mitt sätt att se på saker och ting ,så här är det, verkligheten vare sig den är bra eller dåligt, så här är det. Vad gör jag nu , vad kan jag göra , hur kan jag göra på bästa sätt .

Efter ett tag träffade jag honom igen och då berättade han att mycket hade ändrats sen sist.

Han var tacksam för vår pratstund, det hade fått honom att ändra sitt beteende inför varje larm. Nu när han kom fram till en olycksplats eller brand såg han det som det var, så här är det utan något filter. Det gjorde honom mer focuserad, mer snabbtänkt, problemlösare och han kunde göra sitt jobb mer effektivt.

Fantastiskt , att bara dela med sig ibland av sitt sätt att tänka och vara kan verkligen vara så givande för någon annan.

Vi vill ibland inte riktigt se hur det egentligen är. Men vem lurar vi? Bara oss själva.

Vi har alla varit förtvivlade när kärleken gjort slut, gått och hoppats på att han/hon egentligen antagligen inte ville göra slut utan att han/hon snart komme tillbaka och har ångrat sig. Tänk om vi bara direkt insåg- så här är det – det är slut. VAd kan jag göra nu åt situationen. Jag gråter lite, eller mycket. Svär över kärleken en stund men sen går jag vidare. Det låter väldigt enkelt så här skrivet men faktum är att våra tankar är så starka att vi kan tänka oss vidare. Med rätta tankar och med rätt inställning klarar vi allt.

Lite motsägelsefullt nu med att tänka sig stark när 100-åringens mamma sa : Tänk inte så mycket men gemensamt är att se det som det är och utgå därifrån.

Det kan bara bli bättre

 

Helenas iPhone bilder 342

– Bamboo-tatoo – (Kasper på thailändska ) –

 

2014- nya utmaningar

Helenas iPhone bilder 234

Jag har världens bästa jobb- yogalärare. Och jag känner  verkligen för det mesta, att jag inte arbetar utan får umgås med underbara intressanta människor och få dem att må bra , utvecklas och utmanas på mattan.

Jag brukar ha teman på mina yogaklasser . Det kan handla om precis vad som helst , men framförallt vill jag att det ska ge en tanke. En tanke som kan så ett frö och som kan fortsätta att skapa .

Tex att omge dig med god energi,umgås med människor som lyfter dig, gör dig glad,lycklig,tacksam. Som inspirerar dig, ger dig råd , lyssnar och kommenterar.

För när du gör det så har du minst lika mycket energi att ge tillbaka.

Det har hänt att några av mina elever har kommit efter några veckor och berättat att de har sagt upp bekanstskapen med flera av sina vänner pga av den tanken som började spira. Att de plötligt blivit medvetna om sin vänskap och att den inte gav någonting.Till en början är ju det skitläskigt när man inser att man har vänner som man inte riktigt känner något för , eller att man är helt slut efter att ha umgåtts i en timme.Det är då det är sant, det är då man måste göra någonting åt det.

Och det är i det läget man måste tänka på sig själv och inte på de andra. VAd mår jag bäst av? att behålla den här vänskapen som fullständigt dränerar mig och inte ger någonting , eller att avsluta , gå vidare och få tillbaka energin. Ett jobbigt beslut men ibland ett måste.

En vän är en som man kan hänga med, ge och ta energi, se bra och dåliga sidor, acceptera varandras olikheter , ställa upp för varandra och älska varandra ovillkorslöst.

Kanske det är bättre att ha några få av dessa diamanter än flera hundra zirkonstenar.

Så ibland blir mina teman på mina yogaklasser verklighet. Och jag älskar det.

Att kunna inspirera, driva på,utmana,stötta och ge är min källa till kraft.

2014 blir ett spännande år både på yogamattan , i min yogastudio Andrum, och utanför

OM SHANTI

20130618-161918.jpg